Förargad.
Sitter med mitt påskägg och läser bloggar. Jag blir argare och argare för varje blogg jag läser eller snarare desillusionerad av denna ständiga viktfixering. Att vi lever i ett samhälle med skeva skönhetsideal är ett faktum men varför idealisera den bilden ännu mer? Inser inte alla "kända" bloggerskor att de flesta av deras läsare består av 14-åringar som ännu inte funnit sin rätta självbild. De strävar ständigt efter att fina förebilder att identifiera sig med.
Jag har själv jobbat heltid med unga tjejer i 2 år. Där såg jag vilket inflytande och vilken påverkan jag hade.
Om jag en vecka sade att jag skulle vara "nyttig" och inte äta godis så plagierade de mitt beteende.
Om jag köpte en randig tröja ville de också ha en randig tröja. Det är sött men då måste man tänka på vilken inverkan man faktiskt har. Är man 14 år har inte många att se upp till utöver familj, lärare och media. Ser man då en tjej i 20-års åldern som är snygg, söt med en ypperlig klädsmak kommer de ju självklart vilja imitera.
Varför tänker då inte dessa "skribenter" att de kanske har en större påverkan än vad de tror?
Även om de vill gå ner i vikt så snälla skriv inte 10 inlägg om det per dag. Skriv inte vad ni väger! Vi äldre förstår att vikten varierar beroende på muskelmassa och annat, men yngre flickor GÖR inte det. De enda de ser är att någon väger 50 kg och de själva väger 58, vad tror ni de tänker då? Tror ni inte de kommer få ångest när de sitter där med sina påskägg?
Jag ska inte vara en hycklare och säga att jag själv inte bryr mig om min kropp. Jag har i många år förgiftas av bilden av den "perfekta" kroppen och är aldrig nöjd med mig själv . Å andra sidan skulle jag aldrig göra de tankarna tillgängliga för de unga tjejerna jag arbetade med. Jag peppade dem, förklarade att de kunde äta precis vad de ville så länge som de tränade lite och mådde bra. Varenda gång jag hörde att det var någon flicka som hade komplex så satt vi i timmar och pratade om hur hon kunde må bättre.
Jag kanske är överkänslig då jag levt i en vardag med dessa små tjejers problem ständigt i mina tankar. Men en sak är säker, jag vill se fler tjejer som Hanna Fridén som förebilder. Hon förskönar inte någon sterotyp för vad som är passande, hon visar att det är okej att vara annorlunda samtidigt som hon visar att det är vackert att ha små felaktigheter. Se upp till henne!!
Nu. Tillbaka till mitt gigantiska påskägg. Ät och må bra!
Jag har själv jobbat heltid med unga tjejer i 2 år. Där såg jag vilket inflytande och vilken påverkan jag hade.
Om jag en vecka sade att jag skulle vara "nyttig" och inte äta godis så plagierade de mitt beteende.
Om jag köpte en randig tröja ville de också ha en randig tröja. Det är sött men då måste man tänka på vilken inverkan man faktiskt har. Är man 14 år har inte många att se upp till utöver familj, lärare och media. Ser man då en tjej i 20-års åldern som är snygg, söt med en ypperlig klädsmak kommer de ju självklart vilja imitera.
Varför tänker då inte dessa "skribenter" att de kanske har en större påverkan än vad de tror?
Även om de vill gå ner i vikt så snälla skriv inte 10 inlägg om det per dag. Skriv inte vad ni väger! Vi äldre förstår att vikten varierar beroende på muskelmassa och annat, men yngre flickor GÖR inte det. De enda de ser är att någon väger 50 kg och de själva väger 58, vad tror ni de tänker då? Tror ni inte de kommer få ångest när de sitter där med sina påskägg?
Jag ska inte vara en hycklare och säga att jag själv inte bryr mig om min kropp. Jag har i många år förgiftas av bilden av den "perfekta" kroppen och är aldrig nöjd med mig själv . Å andra sidan skulle jag aldrig göra de tankarna tillgängliga för de unga tjejerna jag arbetade med. Jag peppade dem, förklarade att de kunde äta precis vad de ville så länge som de tränade lite och mådde bra. Varenda gång jag hörde att det var någon flicka som hade komplex så satt vi i timmar och pratade om hur hon kunde må bättre.
Jag kanske är överkänslig då jag levt i en vardag med dessa små tjejers problem ständigt i mina tankar. Men en sak är säker, jag vill se fler tjejer som Hanna Fridén som förebilder. Hon förskönar inte någon sterotyp för vad som är passande, hon visar att det är okej att vara annorlunda samtidigt som hon visar att det är vackert att ha små felaktigheter. Se upp till henne!!
Nu. Tillbaka till mitt gigantiska påskägg. Ät och må bra!
Kommentarer
Trackback
