Adam et Moi!
Det hela började i juni 2005. Hultfredsfestivalen. Le Tigre, Vive la Fete, The Magic Numbers var några finosar som spelade.
Jag o Terese jobbade. Vi bodde på funkiscampingen.
Andra kvällen träffar Terese en pojke som heter Max.
Det var kärlek vid första ögonkastet. De hånglade och planerade framtida bröllop. Han bodde i Lund, Terese i Södertälje. Det blev en sommar med pendling och långa samtal.
I augusti bestämde vi oss för at flytta till Oslo.Fattiga, utan jobb och boende kämpade vi oss fram. Det var knapert och ölen var dyr. Vi hittade en lägenhet med en stor balkong och utsikt över vattnet. Det var dyr men fin.
Hela hösten fortsatte deras kärlek. I januari 2006 bestämde sig Max för att flytta in med oss. Lycka i lägenheten!
Dock innan han flyttade upp så planerade vi in en bussresa till Lund. Vi ville mysa där en helg då vi fortfarande hade någon att bo hos. Max hade sagt upp sin lägenhet och bodde hos en vän.
Den 20 januari rullade vi ner till Lund. Det var storm ute och vi frös som tokar när vi traskade runt i Malmö i våra converse och klänningar. Först mötte vi upp Max, sedan åt vi falafel och handlade på systemet. När allt var fixat satte vi oss på första buss till Lund. Jag var trött, osminkad och luktade vitlök. Kom in i kompisens lägenhet och där satt han. Den finaste pojken jag någonsin sätt. Med brunt hår, snedlugg och vita tänder. En sliten t-shirt och gitarren i knät. Mitt hjärta bankade och det killade i magen. Jag kände mig som den fulaste flickan i världen och trodde aldrig att han skulle titta på mig.
Pojken hette Adam. Han spelade Thåström och smuttade på sin öl. Efter några öl till började vi titta på gamla bilder på hans dator. Han satt och jag stod bredvid. Helt plötsligt känner jag hur han tar min hand. Jag tittar ner, sätter mig i hans knä och vi börjar att pussas. Det slutar med att vi ligger o hånglar i hans säng. Hela kvällen hånglade vi, hela natten. Det var som när man var 14 och hångla var det bästa som fanns!
Dagen efter vaknar jag upp i hans 90 säng. Jag tittar upp och ser hur han andas djupt. Så fin, så fin, så fin.
Vi knallar upp och går lite på stan. Hela dagen håller vi varandras hand och jag rodnar av varenda blick.
På kvällen åker vi in till Malmö och vi planerar sommaren. Han kan sommarjobba i Oslo och bo med oss i vårat lilla kärlekskollektiv. Söndagen är det hemfärd. Det gör ont i magen. Tänk om vi aldrig mer ses?
Bussen gick sent på kvällen. Vi hade inte bokat för vi trodde att det var platsgaranti. Innan vi åkte hemifrån Adam pussade vi hejdå. Men vi sa inget om hurvuda vi skulle träffas igen. I malmö väntade vi på bussen med iskalla tår. Terese tröstade och värmde med sina kramar. Bussen kom men den var full. Vi fick inte åka med. Vi fick ta första taxi tillbaka till Lund. Hjärtat slog i 190! När vi kom fram öppnade Adam med tandborsten i munn, jag gick in o tog av mig skorna. Jag hade satt på mig tumvantarna på fossingarna för det var 15 minusgrader och jag hade mina tygskor på.
Adam har berättat i efterhand att han aldrig sett något så sött som den kalla förvirrade flickan med turkosa vantar på fötterna! Hela natten pratade vi. Vi bestämde nästa träff och när jag åkte på morgonen kändes allt bra.
Helgen den 25:e januari kom han till Oslo. Han hade skrivit en låt till mig (jag vet klyshigt värre) och vi köpte vattenfärg, målade teckningar till varandra och åkte skridskor!
4 månader efter flyttade han in. Vi har bott ihop sedan dess.
2 år och 5 dagar!
Älskar dig!
Jag o Terese jobbade. Vi bodde på funkiscampingen.
Andra kvällen träffar Terese en pojke som heter Max.
Det var kärlek vid första ögonkastet. De hånglade och planerade framtida bröllop. Han bodde i Lund, Terese i Södertälje. Det blev en sommar med pendling och långa samtal.
I augusti bestämde vi oss för at flytta till Oslo.Fattiga, utan jobb och boende kämpade vi oss fram. Det var knapert och ölen var dyr. Vi hittade en lägenhet med en stor balkong och utsikt över vattnet. Det var dyr men fin.
Hela hösten fortsatte deras kärlek. I januari 2006 bestämde sig Max för att flytta in med oss. Lycka i lägenheten!
Dock innan han flyttade upp så planerade vi in en bussresa till Lund. Vi ville mysa där en helg då vi fortfarande hade någon att bo hos. Max hade sagt upp sin lägenhet och bodde hos en vän.
Den 20 januari rullade vi ner till Lund. Det var storm ute och vi frös som tokar när vi traskade runt i Malmö i våra converse och klänningar. Först mötte vi upp Max, sedan åt vi falafel och handlade på systemet. När allt var fixat satte vi oss på första buss till Lund. Jag var trött, osminkad och luktade vitlök. Kom in i kompisens lägenhet och där satt han. Den finaste pojken jag någonsin sätt. Med brunt hår, snedlugg och vita tänder. En sliten t-shirt och gitarren i knät. Mitt hjärta bankade och det killade i magen. Jag kände mig som den fulaste flickan i världen och trodde aldrig att han skulle titta på mig.
Pojken hette Adam. Han spelade Thåström och smuttade på sin öl. Efter några öl till började vi titta på gamla bilder på hans dator. Han satt och jag stod bredvid. Helt plötsligt känner jag hur han tar min hand. Jag tittar ner, sätter mig i hans knä och vi börjar att pussas. Det slutar med att vi ligger o hånglar i hans säng. Hela kvällen hånglade vi, hela natten. Det var som när man var 14 och hångla var det bästa som fanns!
Dagen efter vaknar jag upp i hans 90 säng. Jag tittar upp och ser hur han andas djupt. Så fin, så fin, så fin.
Vi knallar upp och går lite på stan. Hela dagen håller vi varandras hand och jag rodnar av varenda blick.
På kvällen åker vi in till Malmö och vi planerar sommaren. Han kan sommarjobba i Oslo och bo med oss i vårat lilla kärlekskollektiv. Söndagen är det hemfärd. Det gör ont i magen. Tänk om vi aldrig mer ses?
Bussen gick sent på kvällen. Vi hade inte bokat för vi trodde att det var platsgaranti. Innan vi åkte hemifrån Adam pussade vi hejdå. Men vi sa inget om hurvuda vi skulle träffas igen. I malmö väntade vi på bussen med iskalla tår. Terese tröstade och värmde med sina kramar. Bussen kom men den var full. Vi fick inte åka med. Vi fick ta första taxi tillbaka till Lund. Hjärtat slog i 190! När vi kom fram öppnade Adam med tandborsten i munn, jag gick in o tog av mig skorna. Jag hade satt på mig tumvantarna på fossingarna för det var 15 minusgrader och jag hade mina tygskor på.
Adam har berättat i efterhand att han aldrig sett något så sött som den kalla förvirrade flickan med turkosa vantar på fötterna! Hela natten pratade vi. Vi bestämde nästa träff och när jag åkte på morgonen kändes allt bra.
Helgen den 25:e januari kom han till Oslo. Han hade skrivit en låt till mig (jag vet klyshigt värre) och vi köpte vattenfärg, målade teckningar till varandra och åkte skridskor!
4 månader efter flyttade han in. Vi har bott ihop sedan dess.
2 år och 5 dagar!
Älskar dig!
Kommentarer
Postat av: Lucella
jag gråter
fan ta dej! man får inte skirva så fint.
så underbart glad för din skull. du förtjänar det bästaste
Postat av: T
O herre, va underbart det låter. :)
Trackback
