My journey.

Några godbitar från min resa. Har ju inte skrivit så mycket om den men jag klarar inte att ta allt på en gång. Det går ju inte. Så jag tar den små bitar i taget....


Häromkring druknade min pojkes vän veckan jag var i Buenos Aires. De hittade aldrig kroppen så han ligger begravd här i havet. Tänka sig att detta vackra hav kan sluka liv.


Så här ser en torkad kronärtskocka ut. Som en liten blomma.



Salvador Allende. Den förste socialistiska presidenten i Chile. Han gav hopp åt folket men dagen han mördades var min pappa tvungen att fly.


Här bodde min far som liten. Han, sina tre syskon, fem kusiner, föräldrar, faster och farmor. Extrem fattigdom med jordstampat golv. Har lite svårt att föreställa mig det. Min pappa som idag cruisar runt i en Mercedes.


Jag förälskade mig i staden Valparaiso. Fattigt. Branta backar och färglada små hus.


Många tankar flög runt i mitt huvud. Så det är härifrån jag kommer?


Men jag älskade varenda liten sekund och jag grät som en liten gris när jag skulle åka därifrån. Här sitter jag o säger hejdå till min sjuka lilla "faster" som kan vara en av de gulligaste personerna jag någonsin träffat.

Så, om 2 dagar kommer någon på besök från detta avlånga land. Snart så.

Puss.


Teacher.

Idag har jag gått med på att jobba som spanskavikarie på en högstadieskola. Högstadiet. Jag är så glad att den tiden är förbi men idag kommer jag få uppleva det igen. Det eviga viskande bakom ryggar. Hånleenden med ett falskt hej. De osäkra små själar som inte riktigt vet hur de ska hävda sig. Ändå så känns tiden min högstadieera så mycket enklare.
För 12 år sedan fanns det inte tusentals bloggar som förklarade vad som var INNE och vad som var UTE. Det fanns inte samma skönhetsideal. Jag hade aldrig hört ordet banta. Kanske från någon konstig mamma men aldrig från en vän. Unga tjejer som tar antidepressiva har ökat med 40% de senaste åren. Vet inte om det är för att psykologer helt plötsligt uppmärksammats och att alla i stort sätt har en legitim anledning att gå dit eller om det verkligen är för att pressen på unga tjejer ökat. Jag tror att det är det sista. Så idag kommer jag få uppleva klassrummet igen. Klassrummet värsta år. Högstadietiden.

Nirvana och lugg.

Dagen i-landsproblem: JAG HITTAR INTE MIN NIRVANA T-SHIRT. Min abosluta favorit. Hjärtat svider. Material girl?


Här var den på..... o titta...jag har klippt lugg, va länge sen jag hade det nu och jag gillart!

Pussar från ledsna lilla jag.

(Ironin i det hela är att jag har en riktig jävla pissmånad, allt går åt helvete, men det är så mycket lättare att bara fokusera på tröjan)

The moon and the sun.

När jag tittar på den här bilden så ser jag liknelsen. Två trasiga små flickor med ruffsigt hår. Kontrasterna mot varandra. Men ändå så lika. Ett år har vi varit kära nu. Tror faktiskt det kan ha varit ett av de bästa åren i mitt liv. Om inte det bästa. Sommaren var oslagbar. Hösten en dröm. Låt oss hoppas på en glädjefull vår med en ännu finare högsommar.

Älskar dig!


Long time no see.

I've been to Southamerica. I've been in Stockholm over the holydays. Now, Im back.
Reality comes rushing in to my everydaylife.

Let's see if I can write a journal again!

This is me the last couple of months!


The roof of my building in Chile.


A hot day in Buenos Aires.


A rave deep in the woods.


A costume party a day in december.


Friends for life.


Hanging out with the cool kids in Argentina.


Playing beachtenis a saturday afternoon.


Then... I came home to an icecold Sweden.


I drank champagne and partied with friends.


We danced all night.


Lips and kisses in the dark.


We listened to old hits.


And drank some more passiondrinks...


Yesterday in my bestfriends bed..

And now. I'm only missing you....



My secret crush. Although he knows it!

XO!

Long gone.

Nu ar jag i Chile. Folj min resa via resedagboken istallet. Jag ar trott pa att blogga.

Stephiel var namnet.

PUSS

Om jag vore en drink skulle jag heta Hot Shot.

Hela veckan har varit tung och grå, som tur var förgyllde Johanna och Fredrik min kväll igår och idag är jag lite gladare.


Fino 1 och fino 2.


Se så mycket saker jag kan ha mellan fingrarna.

Imorgon börjar allvaret på nytt tillsammans med nedräkningen till helgen. 

So long!


Precious.



Det här är Hugo och Filip. De är de två finaste barnen på denna planet och de fyller deras mosters hjärta med kärlek.


Less.

18 arbetsdagar kvar. I månad och 2 dagar. Nedräkningen har börjat.
Är ledsen. Less. Trött. Uppgiven. Känner att jag behöver komma bort.
De gråa molnen hänger i luften och regnmolnet följer mig som en skugga.
Vill växa upp. Vill inte leva i en mellanstadiebubbla.
90 tals festen varade i en dag ändå känns det som att jag är 13 på nytt.
Bo hemma, festa på helgerna, tissel och tassel.
Låt oss hoppas att resan lägger på de 10 åren jag tycks ha tappat på vägen.


90.

Igår var vi på fest med 90-talstema. Vi skuttade och dansade och skrattade till Backstreet Boys, Spice Girls och Pandora. Det var mellanstadiedisco all over again.


Jag såg ut såhär på mellanstadiet....


Anton var en ninja turtle.


Justus tog tråkigt nog av sig den fina 90tals kepsen.


Dans i stugan.


Jag är en snorunge. Och Elsa min bästis.


Vi är båda skitungar,  eller vuxna idioter, kalla det vad ni vill?

Nu ska jag sova. För jag har sovit 8 timmar på två nätter och jobbat 18. Gaaah!

Puss


Bokat!

Då var biljetten bokad. Den 5 oktober bär det iväg. Lilla Stephanie ska ut och resa. Ensam.
En dröm som besannas. Först ska jag förmodligtvis volontärarbeta. Sedan ska jag resa, Santiago, Valparaiso, Buenos Aires, Cordoba, Öknen i Norra Chile och sedan tillbaka ner till Valparaiso igen. Tänka er! Ingen att falla tillbaka på förrutom mig själv. Hoppas på att finna en insikt som man bara kan göra ensam. Bygga självkänslan och förstå att man som individ har så mycket att erbjuda andra. Inget gäng eller vän eller pojkvän att identifiera sig hos. Det är så lätt att usräkta sig själv genom att gömma sig bakom andra, men inte denna gång, då är det min karaktär som kommer lysa igenom. Önska mig lycka till.. rädsla och nervositet blandas ihop med upprymdhet!


Party like a rockstar!

Snart är sommaren är slut, men innan alla splittras ska jag "party lika a rockstar".


En rockstjärna halsar alltid ur flaskan...


Hon hänger på fester med halvnakna män som aldrig tar av sig solglasögonen...


När klubben har stängt dansar hon i tunnlar...

Tyvärr så pluggar jag beteendevetenskap, spelar piano istället för elgitarr och är ganska mesig.
Men vad vore livet om man inte fick låtsas?


Hoppsan!


Vilka skills man har...

Capture the moment.

Både Sebastian och Felicia tog två bilder i lördags som verkligen definierar känslan, upplevelsen och festen.




Den andra bilden skrämmer mig lite. Justus ser ut som en man i en skräckfilm.

Sitter på jobbet nu och får massa arga kunder som skriker på mig. KUL och sitta i kundtjänst!

Puss


Sebbo.

Min kära vän sebastian hittade en second hand hatt för en tjuga. Jag lånade den i helgen och är grön av avundsjuka.
Vill också ha en sådan. Nu.


Ni ser ju... Den är som gjord för mitt huvud!

Nu tillbaka till tråkjobbet. Bisous!

RSS 2.0